Epidemiologi
Diagnostik
Stadieindelning
Screening
Behandling
Uppföljning
Kvalitetsregister
Dokumentinformation
State of the Art - Prostatacancer
Nationellt
prostatacancerregister
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige. Risken för män att drabbas av sjukdomen under sin livstid är cirka 9%, men flertalet (knappt 70%) drabbas först efter 70 års ålder. Om man har nära släktingar som haft sjukdomen ökar risken att få prostatacancer. I övrigt saknas säker kunskap om orsaken till prostatacancer och några rekommendationer om åtgärder för primär prevention kan inte ges.
Vid klinisk misstanke om prostatacancer skall diagnosen verifieras cytologiskt eller histologiskt med biopsi alternativt via TUR-material. Om kurativt syftande behandling övervägs bör malignitetsgradering enligt Gleason ske på histologiskt material. Vid cytologisk verifiering sker klassificering enligt WHO i tre differentieringsgrader.
Lokalt tumörstadium (T) kategoriseras enligt TNM-klassifikationen. T1-tumörer har ett benignt palpationsfynd och upptäcks vid transurethral prostataoperation eller pga förhöjt PSA (prostataspecifikt antigen). Om tumören palpatoriskt är begränsad till prostatakörteln (lokaliserad, T2) kan patienten vara aktuell för kurativt syftande behandling. Rektalt ultraljud med riktade biopsier kan då vara av värde för att bestämma tumörvolym och bedöma kapselpenetration (T3).
För karaktärisering av lymfkörtelstadium (N) krävs ett operativt ingrepp. Detta utföres inför kurativt syftande behandling såvida inte PSA-värdet är lägre än 20 ng/ml och Gleasonscore <7, eftersom sannolikheten för lymfkörtelspridning då är mycket låg. Fjärrmetastaser (M) kartläggs i första hand med skelettscintigrafi. Om PSA-värdet i serum är <20 ng/ml och tumören är högt eller medelhögt differentierad (eller Gleason score <7) kan man avstå från skelettscintigrafi pga låg sannolikhet för skelettmetastasering. Bestämning av PSA och kreatinin i blod ingår i den primära utredningen där även hemoglobin och alkaliska fosfataser kan vara av värde.
Det saknas vetenskapligt belägg för att hälsokontroller med rektalpalpation och/eller analys av PSA för tidig upptäckt och behandling av prostatacancer minskar dödligheten i sjukdomen. Organiserad eller opportunistisk screening rekommenderas därför ej. Patienter som önskar få utrönt om de har en prostatacancer kan undersökas med PSA plus rektalpalpation. Detta bör ske först sedan patienten informerats (gärna skriftligt) om den osäkerhet som råder vid behandlingsval samt om de negativa effekter behandlingen kan medföra efter ev. upptäckt av prostatacancer. Beslutsgräns för förhöjt PSA-värde är värden överstigande 4 ng/ml.
Behandlingsalternativ:
Valet av terapi är svårt i detta stadium; patientens ålder, övriga sjukdomar, allmäntillstånd, intresse av bevarad sexualförmåga samt andra önskemål måste vägas in. Kurativt syftande åtgärder kan övervägas om patienten har en förväntad överlevnad på minst 10 år och om lymfkörtelspridning inte föreligger. Symtomstyrd behandling är att föredra vid kortare förväntad överlevnad samt om tumören har en låg aggressivitet. Vetenskapligt underlag för säkra rekommendationer saknas dock.
Behandlingsalternativ:
Det är tveksamt om dessa tumörer kan botas med lokal behandling. Sådan bör ogärna användas om lymfkörtelspridning föreligger. Om strålbehandling ges bör den kombineras med neoadjuvant hormonbehandling. Visst stöd finns för att tidigt insatt hormonbehandling medför längre överlevnad än om behandlingen insätts först när patienten fått symtom.
Behandlingsalternativ:
Vid metastaserad sjukdom då endast pallierande behandling kan komma i fråga är patientens livskvalitet av största betydelse. Behandlingen bör individualiseras, men även kostnadseffektiviteten bedömas vid förväntade likvärdiga behandlingsresultat.
Vid terapisvikt är farmakologisk smärtbehandling viktig. Lokal strålbehandling mot symtomgivande metastaser ger oftast god effekt. Intravenös Strontium - eller Samariumbehandling - kan även prövas i detta syfte. Byte av hormonbehandling ger ibland visst behandlingssvar. Även cellgiftsbehandling kan prövas vid svåra smärtor.
Det saknas säkert vetenskapligt underlag som kan ligga till grund för klara riktlinjer. Uppföljningen bör styras av patientens behov. PSA är värdefullt vid bedömning av behandlingssvar och för upptäckt av recidiv efter kurativt syftande behandling.
Samtliga nyupptäckta fall av prostatacancer skall anmälas
till det Nationella kvalitetsregistret som administreras vid respektive
Regionalt Onkologiskt Centrum. Genom registret erhålls kunskaper
om hur diagnostik, primärutredning och primärbehandling
sker.
| Institution: | SUF |
| Titel: | Prostatacancer |
| Dokumentdatum: | 2000-08-28 |
| Publiceringsdatum (Internet): | 2000-10-04 |
| Version: | 3.0 |
| Publiceringshistorik: | Version 2.0 publ. 980506 |
| Personlig huvudman/huvudexpert: | Jan-Erik Johansson Urologkliniken Regionsjukhuset 701 85 Örebro |
| Dokumenttyp: | Kliniska riktlinjer |
| Diagnoskod enl Klassifikation av sjukdomar 1997: | C61, Malign tumör i prostata; C61 |
| Åtgärdskod enl Klassifikation av kirurgiska åtgärder 1997: | KEC, Prostatektomi, radikal; KEC KED, Prostataresektion o a avflödesbefrämjande ingr vid prostatism; KED |
[an error occurred while processing this directive]