Diagnostik
Stadieindelning
Behandling
Uppföljning
Dokumentinformation
Vid misstanke om expansivitet i njure utreds patienten primärt oftast med urografi, ultraljud njurar och vid tveksamhet om expansivitetens natur, datortomografi. Idag har det blivit allt vanligare med diagnos av njurexpansivitet i samband med utredning/undersökning p.g.a. andra sjukdomar eller symtom.
Vid positivt fynd bör fortfarande både ultraljud samt datortomografi utföras för att ge en hög diagnostisk säkerhet vid exempelvis tumörtromb i vena cava eller vena renalis. Vid misstanke om kärlinväxt med tumörtromb där spiral-CT inte gett tillräcklig information bör utredningen kompletteras med MRT eller cavografi av vena cava inferior alternativt med doppler-ultraljud för att verifiera förekomst av tumörtromb och bedöma trombens utbredning och blodflöde förbi tumörtromben.
Punktionsbiopsi har en viss indikation vid tveksamheter om diagnosen av en njurexpasivitet eller om den kan utgöras av en metastas från en tidigare känd malignitet. Punktionscytologi har dock ett begränsat kliniskt värde då negativt resultat ej utesluter malignitet.
Metastasutredning bör alltid innefatta lungröntgen och vid skelettsmärtor eller laboratorieprover som tyder på skelettengagemang bör också ett skelettscintigram utföras. Laboratorieprover som visar patologiska levervärden kan vara ett tecken på levermetastasering men är oftare ett tecken på lever-dysfunktion som direkt resultat av njurcancern och är i huvudsak reversibla och de patologiska levervärdena försvinner helt efter nefrectomin.
Tumörstadium (T-stadium) bestäms efter kliniska och preoperativa radiologiska undersökningar. Patologiskt tumörstadium (pT-stadium) klassificeras efter histopatologisk bedömning av tumörutbredning, lokalt, i kärl, genomväxt och spridning till omgivande organ. Lymfkörtelstatus (N-stadium) bestäms av histopatologisk undersökning av operativt avlägsnade lymfknutor.
Fjärrmetastasering (M-stadium) värderas i första hand med radiologisk undersökningar men också kliniska fynd och fynd vid operation. De vanliga organen som njurcancer metastaserar till är lymfkörtlar, lunga, skelett, och bukorgan.
Lokaliserad njurcancer behandlas i första hand med nefrektomi. Radikal nefrektomi är standardbehandling och innefattar avlägsnande av njure med omgivande fett inklusive binjuren samt de lokala lymfknutorna.
En ökad användning av ultraljud samt datortomografi vid utredning av andra symtom har resulterat i att ett större antal små tumörer diagnosticeras. Detta har medfört att nefronsparande kirurgi (partiell nefrektomi) används i större omfattning även vid en frisk andra sidas njure. Nefronsparande kirurgi är mer teknisk krävande, har en större generell morbiditet men medger att njurparenkym sparas. För patienter med tumör i solitär njure eller vid bilateral njurcancer och de som har risk för låg total kvarvarande njurfunktion bör nefronsparande kirurgi alltid komma i åtanke. I de flesta fallen kan sådan kirurgi tekniskt oftast utföras med gott resultat. Nefronsparande kirurgi bör enbart bedrivas på centra med hög frekvens av patienter som opereras med sådan teknik. Generellt gäller att nefrectomi bör utföras av specialist i urologi vid urologisk klinik/enhet med vana och kompetens att bedöma och behandla njurcancer.
Patienter med tumörinvasion exempelvis i vena renalis/vena cava inferior samt vid metastaser i regionala lymfknutor behandlas med radikal nefrektomi medtagande regionala lymfknutor och tumörtromb. För patienter med cavatrombos gäller att om de ej har avlägsen metastasering bör dessa opereras med radikal nefrectomi medtagande tumörtromb, vare sig tromben är belägen i vena renalis eller när den är belägen högt upp i vena cava, även vid engagemang av förmaket. Prognosen efter tromectomi är lika om tromben är liten eller avancerad. Behandling av cava tromb bör ske vid urologisk klinik med stor vana och kompetens för denna kirurgi. Vid höga tumörtromber ovan diafragma finns behov av samverkan med thoraxkirurg.
Idag finns ingen bevisad effekt av adjuvant terapi varför kirurgi fortfarande är enda alternativ för behandling.
Vid metastaserad sjukdom är kirurgisk behandling i många fall enbart av palliativ natur men enstaka patienter kan uppvisa lång överlevnadstid. Nefrectomi kan därför rekommenderas vid gott allmäntillstånd och speciellt i de fall där metastaserna är solitära eller när de enbart finns i ett organ. Nefrectomi rekommenderas också för patienter som ingår i kliniska terapistudier eller där kompletterande kurativt syftande behandling planeras.
Behandling med immunoterapi i form av interferon och interleukin-2 kan vara av värde för patienter med metastasering. Patienter med metastaserad njurcancer bör handläggas gemensamt av urolog och onkolog.
Målsättning för uppföljning av patienter med njurcancer är att tidigt upptäcka metastaser. För patienter med njurcancer begränsad inom njuren, har de med små tumörer (<5cm) mindre behov av uppföljning då risken för metastasering är låg (se State of the Art). Risken för metastaser är stor för patienter med lokal avancerad njurcancer. Uppföljning med lungröntgen är den vanligaste orsaken till diagnos av symtomfria lungmetastaser medan skelettmetastaser oftast uppvisar symtom när metastaser till skelettet diagnostiseras. Mindre vanligt är att retroperitoneal/buk metastaser diagnostiseras vid rutinmässig uppföljning. Det synes vara motiverat att uppföljning bör pågå i minst 5 år eller upp till 5 år efter radikal nefrectomi eftersom risken för uppkomst av metastaser minskar med tiden och endast 7% av dessa inträffar efter 5 års uppföljning.
| Institution: | SUF |
| Titel: | Njurcancer |
| Dokumentdatum: | 2000-01-16 |
| Publiceringsdatum (Internet): | 2000-03-01 |
| Version: | 1.0 |
| Publiceringshistorik: | |
| Bibliografisk referens: | |
| Personlig huvudman/ huvudexpert: | Ljungberg, Börje Norrlands Universitetssjukhus Urologiska kliniken 901 85 Umeå |
| Dokumenttyp: | Kliniska riktlinjer |
| Diagnoskod enl Klassifikation av sjukdomar 1997: | C64 |
| Åtgärdskod enl Klassifikation av kirurgiska åtgärder 1997: | KAC 00/01
KAD 00 |
[an error occurred while processing this directive]